gravad....

.... strömming och sedan ner i en härlig blandning
av pepparrot, äpple och turkisk yoghurt.
 
Steka och lägga in strömming det har jag ju gjort vid
ett flertal tillfällen, det här var en ny bekanskap.
 
Här är de färdig gravade strömmingarna.
(Det gick väldigt smidigt att
dra skinnet av fisken, innan jag
lade dem i ättikslagen)
Sen fick de ett täcke av den där
supergoda yoghurtröran.
Det fanns tre recept, jag nöjde mig med ett.
Receptet finns här:
https://www.koket.se/ernst-kirchsteiger/smaratter-och-tillbehor/fisk-och-skaldjur/ernst-inlagda-stromming/

 

 
 

inställd flygande julgran.....

Text och bild lånade från Corren.se

´Det kom en flock sångsvanar flygande söderut.

Jag tyckte det såg ut som en flygande julgran,

så jag tog en bild. Per räknade till sammanlagt 27 svanar,

men på bilden han mejlade till redaktionen syns endast 23

(vilket ändå är betydligt fler än de fjorton SK 60-plan som

Flygskolan hade startklara på plattan på Malmen).

För den vetgirige kan nämnas att sångsvanar kan bli

tämligen stora, eller vad sägs om ett vingspann på upp

till 2,35 meter? Detta kan med fördel jämföras med

skolflygplanet SK 60:s spännvidd på 9,4 meter.´

Foto: Per Lindroth
Även om jag själv inte fick se detta, så tycker jag att det var bra
fotat och faktiskt ett coolare inslag med fåglar än med flygplan.

flygande julgran

Den flygande julgranen består av fjorton skolflygplan av typ SK 60.
Jetflygplanen flyger på cirka 500 meters
höjd i en fart av 350 kilometer i timmen.
Avståndet mellan varje plan i
formationen är cirka 20 meter.
 
Flygningen skulle ha genoförts  idag,
men pga av dåligt väder ställs det in,
nytt försök görs imorgon.
Vilket var till min fördel,
för då har jag chansen att se den.
Förr flög även några helikoptrar i
granformation, men den traditionen verkar
inte vara aktuell i år
eller så har jag missat det. 
Bilden är lånad från: corren.se

makalöst god!

Premiär för en saffranssemla - det var inte dumt det.
Varför har jag inte testat detta tidigare?

det snöar och det....

.... töar...
det fryser på....
det töar och det....
slaskar och blaskar om fötterna när man är ute.
Vilken tur att det finns Gore Tex skor.
Idag står det julfika på programmet. 
Klockan tio ska kompisen och jag fika på stan!
 
(bild lånad från nätet)
 
 
 

ni som undrar...

... varför jag envisas med att åka 16 mil till 
tandläkaren, det stavas tandläkarskräck.
Blev så illa behandlad av folktandvården då
jag var liten, det hjälpte inte att ha mormor 
med sig vid besöken.  När jag vid 17 års
ålder kom intill hos den här privatakliniken 
var det med glädje jag ringde och sa upp
bekanskapen med folktandvården. Nu är det
ju så att han jag gått till sen jag var 17 också 
har gått i pension, men hans efterträdare är 
specialiserad på rädda kunder och har ett sätt 
som varje tandläkare borde ha. Så jag åker mer
än gärna de där milen - för han är bara bäst!
(Och det kändes som jag dragit en vinstlott, när 
jag gick ut därifrån den 13:e  även om tanden är
skadad så - så är det ingen fara med den.)

igår....

..... det var inte flisa som gått bort, utan slitage på tanden. 
Jo, jag biter visst rätt bra på tänderna om natten och när 
jag tänker efter biter jag nog ihop rätt mycket om dagarna
med. Nu hoppas jag komma ur denna ovanan..... 
Kanske att 2018 blir ett lugnare år än de två sista har varit.
(Så när jag nu åkt 16 mil enkel resa i det där busvädret så
var tandläkaren snäll och gjorde en undersökning och det
blev flourlack och en massa beröm. Så nu behöver jag inte
gå dit förrän sommaren 2019 - om det inte händer något)

bästa Johan

.... vaknade till en vintervit värld idag.
15cm tung blötsnö......suck, helt onödigt.
Jag skottade bara ner till brevlådan,
sen åkte jag till jobbet.
Men när jag kom hem vid 17.30 hade 
det ju töat en del, men bästa av allt
Johan vår granne hade skottat hela 
långa uppfarten!
 
Imorgon blir det till att köra
försiktigt till tandläkaren.
 

Helt onödigt…..

Upptäckte för en stund sedan att det gått

en flisa i ena framtanden i underkäken.

Blir till att ringa tandläkaren imorgon och hoppas

att han har en tid då jag är ledig.

Och jag kan inte skylla på kolan,

för den är hur mjuk som helst.

Tanden var hel igår då jag gick och lade

mig och idag har jag inte ätit något hårt.

Så varför??

 

(bild från en sommardag)


idag....

...satt det en nyckelpiga vid källardörren.
Jag hoppas att den hittar ett bra ställe att övervintra på. 
För nästa vecka väntas det snö....om man ska tro SMHI.

saffranskola....

                        Koka, hälla upp, dela, paketera....
                    
                                  .... och lägga upp i skålar.
 
Bäst som jag stod där, så kom jag ihåg att min ena faster
och jag kokade chokladkola och slog in papper då jag var liten.
Hon var som min stora syster eftersom hon fortfarande bodde hemma
och jag var dagbarn hos farmor och farfar fram till jag var fyra år så där.
Nu skiljer det visserligen 13 år mellan oss, men som jag minns det fick
jag ändå alltid vara med. Finns många roliga minnen!
 
 
 
 

Konståkning

Har du sett IKEAs senaste reklamfilm? Det är en tjej som provar sina konståkningsskridskor på parkettgolvet. Mmm det blir lite repigt, men hon löser det genom att lägga en matta över.

Men reklamfilmen fick mig att backa i tiden. Ända ner till slutet av 70-talet och till lågstadiet där vi skulle åka skridskor på gymnastiklektionen.

Jag hade aldrig tidigare stått på ett par skridskor.

Så min morfar skulle vara snäll och se till att jag inte var Bambi på hal is.

Så han for upp på vinden och hämtade ner min mammas gamla skrillor,

säkert två nummer förstora.

Sen lade han ut masonitskivor på mormorsköksgolv,

snörade på mig skridskorna och sen var träningen igång.

Du milde himmel – det är synd att det inte finns några 

kort på denna tillställning. Men jag minns det som igår.

( Om jag kunde åka på isen……nja, skridskor har aldrig

varit min grej. Det är helt klart bättre med längdåkningsskidor.)

Bilden är lånad från nätet.


oväntat....

Igår hjälpte jag en kompis/kollega.
Som tack fick jag en fin presentpåse och en vit hyacint.
Kan säga att det är goda saffrans och pepparkakskolor 
där i struten, julkaffe och ett spännande te med
svartpeppar finns kvar att provsmaka.
Tack snälla Annette, du vet att det behövs inga
presenter, en annan gång är det jag som 
behöver hjälp.

Det strålar en stjärna....

Jag vet inte riktigt varför, men sången med titlen
´När det lider mot jul´
går jag runt och nynnar/ sjunger på. 
 
Det strålar en stjärna förunderligt blid, i öster på himlen hon står.
Hon lyst över världenes oro och strid i nära två tusende år.
När dagen blir mörk och när snön faller vit,
då skrider hon närmre, då kommer hon hit och
då vet man, att snart är det jul.
 
Ty julen är härlig för stora och små, är glädje och ljuvaste frid,
är klappar och julgran och ringdans också, är lycka oändligen blid,
är ljus, alla ögon då stråla som bäst, och stjärnorna tindra
som mest och där ljuset är, där är det jul.
 
Texten är skriven av Jeanna Oterdahl
 

ett litet hus...

... gjorde jag till mig själv.
De två större gav jag bort.
 

granris....

 
...hittade en gran som blåst av och då tog jag mig några kvistar. 
Satte riset i kannan vid ytterdörren, pyntade till det med
röda rosetter och små silverdroppar.
Vi på Skogsliden önskar dig en trevlig första advent.
 
 
 
 
 

självgående...

Stora trollungen, 8år. Hon fixar det mesta själv,
från att kavla till att skära ut fönster på frihand,
till att dekorera. (det här var nog hennes 6:e
pepparkakshusbak) Hon hade en plan för hur
huset skulle se ut innan vi satte igång.
Hon behövde bara hjälp med att ta plåten ur
ugnen och att sätta ihop det med det varma 
sockret i stekpannan. Här var det ingen sagostund
i väntan på att det skulle svalna. Här var det 
matteläxa och sedan tragglade vi 0-10 & 10-0
på engelska sedan var det förhör på vad siffrorna
hette lite huller om buller samt färgerna på engelska.
Jag hoppas att fredagens läxförhör gick bra.

på rad....

....skulle karamellerna var då lilla trollungen
dekorerade sitt hus!

  

    

Undertiden vi väntade på att delarna skulle svalna så att vi kunde

sätta ihop det så var det inte moster som lästa utan lilla trollungen

som fyller 6 år i mars som läste högt för mig. Tänk att hon knäckt 

läskoden alldels själv. (Hon har väl hört stora syster traggla)


traditioner.....

1 ägg

1 dl mjölk

1 dl vetemjöl

olja att fritera i och

strösocker till garnering

 

Vispa ihop ägg, mjölk och mjöl.

 Värm oljan till 180 grader,
doppa struvjärnet i smeten och
sätt sedan ner järnet i
oljan och låt bakverket bli gyllene.
(Var lite kaxig i år och körde
med dubblajärn, men grytlock
brandfilt/släckare fanns
framplockat - det är viktigt
med säkerheten)
Ta försiktigt av struvan, och låt den
rinna av på ett hushållspapper.
Doppa sedan i sockret, låt svalna.

Jag förstår inte hur morfar vågade

ha med mig vid spisen, oljan måste

hålla ca 180 grader för att resutlatet

ska bli bra. Jag har bara ett vagt minne

av detta, jag var nog bara 4-5 år.

Hur som haver, även om morfar inte längre

finns i livet, så lever traditionen vidare.

För när mormor flyttade från huset

så fick jag hennes struvjärn.

Nu finns det struvor till

1:a advent, en stor burk till mormor.

Jag vet inte om mormor blev gladast över

struvorna eller pepparkakorna, men 

glädjen och tacksamheten i hennes 

röst då jag lämnade över burkarna

kommer jag alltid att minnas.

Snabbt som ögat for hennes hand ner

i pepparkaksburken, hon hann att 

knapra i sig några undertiden jag 

gjorde kaffe.


att lite fikabröd....

.... kan sprida sådan glädje.
I fredags var jag till Småland över dagen,
fixade lite med bilen och lämnade över
två pepparkakshus och lite fikabröd, till 
några jag tyckte behövde det.
Dels för att de kanske inte har tid eller förmåga 
att baka själva och dels som lite tack
för hjälpen för att de alltid ställer upp om
och när man behöver hjälp med något.
 
 Ibland är det lätt att göra någon glad!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0