MittSkogsliden

Ester och Maria-Märta har bådat klarat vintern.
Kanske för att det knappt har varit någon vinter i år.
Vad jag pratar om är mina två älskade pioner.
 
Jag har döpt dem efter dess tidigare ägare.
Ester flyttade hit för flera år sedan, och har etablerat sig bra.
Henne grävde jag upp på en numera ödeträdgård,
bredvid mormors hus. Förr var detta en trädgård som bräckte de flesta
säkert på två mils radie. Maria–Märta flyttade hit förra hösten.
Hon har gamla anor och varit i släkten länge.
Förra hösten delade vi upp henne och hon verkar trivas här hos mig.
Hon kommer från mormor Märtas väl skötta land.
Men från början växte hon hos mormors mamma (Maria) i Värmland.
Nu en berest dam kan man säga.
Från Värmland till Småland, från Småland till Östergötland.