MittSkogsliden

Hade någon sagt till mig i november att i februari då klarar du att crawla "långt och länge". Då hade jag skrattat. För då kändes det verkligen hopplöst vissa gånger vi var i simhallen och tränade. Det kändes som att det inte hände någonting…… Men man får inte ge upp. Jag har verkligen lagt manken till och simtränat 5-6 dagar i veckan från att vi började nybörjar kursen. Många dagar har jag varit i bassängen både morgon och kväll.

Skam den som ger sig, nu har det gett utdelning. Simfröken säger att min utvecklingskurva går spikrakt uppåt. Och jag känner ju det, för bara ett litet tag sedan var det bara möjligt att simma 25m, sen var jag tvungen att stanna och vila, nu klarar jag 100m utan att stanna – jag kan simma 1100m med bara små pauser. Jag kan säkert längre, men det är så långt jag har nått nu under helgen. I lördagsmorse var det extra lyxigt för då hade jag en helt egen bana att simma på, ingen att ta hänsyn till eller vänta in för att inte krocka. Att det kunde vara så roligt med simning =)

Nu är det bara två gånger kvar på fortsättningskursen. Maken har så gott som bestämt sig för Vansbro, jag är lite mer realistisk och säger att det är en himla skillnad på att simma inne i 27gradigt vatten än ute i kallt och motströms. (Det går ju att efteranmäla sig om jag skulle ångra mig, men jag är inte så tokig att jag ger mig på 3km det första jag gör i så fall, det finns kortare distanser. OM jag nu skulle vara sugen på det i juli).