Gott slut och....
Gott nytt!
Vi njuter av några blå dagar.
Nu tar jag ledigt fram till skyltsöndag.
Ha det bäst!
Myskatt
Finns väl ingen som kan kura ihop sig som en katt.....
Vår buskatt är duktig på att ta igen sig.
Lite pälsvård.... för att sedan slappa igen.
Moster har stickat...
...varma gosiga sockar till mig.
Skyltsöndag # 346
Årets sista skyltsöndag och tänk jag rodde i land med att bara visar skyltar från Skogsliden.
(Åå vet ni har jag har faktiskt skyltar kvar som jag inte visat, men de kommer vart efter.)
Årets sista bidrag blir en ganska ny plåtskylt bredvid ytterdörren.....
..... för precis så är det.
Även att hon har en egen kattlucka i källardörren så är det väldigt bekvämt att bli utstläppt genom ytterdörren. Busan har ibland rundbana. Jag hinner knappt stänga ytterdörren förrän hon står och jamar där igen. Men vad gör man inte för en lite katt ♡
Den som håller i skyltsöndag är bästa BP
God jul....
.... önskar vi på Skogsliden!
mer än bara ett vanligt julkort...
igår när jag tog in posten fanns där ett handgjort kort utvalt med omtanken. Helt underbart. Tusen tack för julhälsningen Paula https://paulaz.se/
Kortet är gjort av Paulas dotters kompis, nu står det på första parkett här i köket.
smör, socker och
kärlek........
Ja det var vad mormors bakverk innehöll och jag brukar gå på samma grundingredienser.
Blev så sugen på kakan som är min kusins barndomsfavorit, i mormors receptsamling. Den skurna kakan med mycket mandel och chokladbitar.
Har tidigare i december även bakat Florentiner.
.
En omständlig liten kaka att baka, för den ska vara i ugnen tre gånger - men är så värd besväret. Som vanligt har jag gett bort det mesta
Självklart blev det även ett gäng struvor - för det hör julen till.
Glad i....
....snögubbar.
Om du ska leda snögubbeligan får du bege dig ner till jultältet och shoppa loss!
Skyltsöndag #345
... i köket på Skogsliden =)
Två till...
Inspektion och godkännande.... (Bilden finns att se i sin helhet längre ner, bara att klicka på den)
hur vi gjorde....
BP undrade igår hur vi gjorde.
Jo, vi höll hårt i kopplet och "smög" oss ifrån älgarna fortast möjligt.
Vi sa icke ett ord till varandra -vi behöver sällan det, vi vet vad den
andra tänker =)
Hade nu älgarna gått till attack hade vi släppt hunden, den var ju van
till att jaga med sin Husse. Vi måste haft vinden på vår sida eftersom
älgarna inte fått upp någon vittring på oss. Men jag har varit närmre
en älg än det där.....
Vi är kvar på 90- talet. Varje tisdagkväll åkte jag in till stan på ett aerobicpass, normalt sett var även bästa kompisen med. Men just den här tisdagen var jag själv i bilen.
Klockan är väl strax efter 20.30 en regnig novemberkväll.
Den småländskavägen slingarar sig fram - jag har kört på den "tusen gånger", jag vet mycket väl var viltstråken går. Jag möter bilar och kan inte köra med helljuset tänt och i Småland är det mörkt på vägarna och skogen står hög om mig.
Jag är strax framme för att korsa bron som går över järnvägen och då mitt i vägen i färdriktningen står en stor älgtjur - jag uppfattar den inte förrän jag är bredvid och den vänder på huvudet - det känns som om älgens skägg stryker taket på bilen, jag ser benen genom sidoruta på bildörren. Jag minns att jag hukar mig inne i bilen för att inte bli nuddad av den.
Jag kan säga att jag gjorde av med fler kalorier den millisekunden jag inser detta än jag förbrukat på träningspasset. Det gick ju bra - snacka om änglavakt. Bilen gick extra sakta resten av vägen hem och benen skakade som asplöv. Så jag är glad för varje dag jag slipper se en älg. (Jag har funderat på varför ingen av de mötande bilarna slog på varningsblinkersen - de kan heller inte ha sett den) För det är så det funkar på landet - vi varnar varandra om det är storvilt på eller bredvid vägbanan.
Klart att det var en...
.....älg på kortet.
Bästa kompisen och jag har en väldigt speciell älgupplevelse vi delar.
I mitten av 90- talet gick vi på en helt vanlig promenad med deras hund genom skogen. Rätt som det var blev hunden helt "galen" drog och slet och vi var två som höll så mycket vi bara orkade i kopplet för att hålla oss till den rätta stigen. Efter att ha haft fullt fokus på hund och koppel så får vi se mäktiga grejer......fem stora älgar står i en ring, precis som om de samtalar med varandra, de står väl ca 10 meter in i skogen från stigen vi går på. Då känner man sig rätt liten.
Madeiran fick jag som tack för hjälpen då jag på black friday åkte ner till NetOnNet och köpte en ny mobiltelefon åt henne, jag hade en resa på 4minuter och enligt lagersaldo skulle det finnas ett exemplar kvar här i stan. Bästa kompisen har över en timmes restid (enkel resa) till sitt närmsta NetOnNet, så gissa om hon jublade då jag talade om att sista exemplaret nu var hennes.
Fredagskväll...
.... sitter kvar i bilen och väntar på att klockan ska slå 17.15
Över åtta timmars letande, loggat in på 1177 säkert tre gånger i timmen dyker det plötsligt upp en ledig provtagningstid. . (Att sitta och leta provtagningstid med feber, halsont/ hosta och ont i kroppen det orkar man inte egentligen.....men det får man göra ändå.)
Jag vart uppropad på minuten och testet var inte lika hemskt som jag föreställt mig.
Igår söndagkväll kom då provresultatet och jag kan konstatera att det inte är Covid-19 jag har. Men jag har fortfarande feber och ont i kroppen till och från.
Skyltsöndag #344
Jag hänger upp den till första advent i köket.
Pyssel
Till första advent köpte jag tre snöflingor till balkongen.
Innan snön kom så gjorde jag (och Busan) en ram av gamla skogspinnar, tanken var först att de rostiga fåglarna skulle få sitta där på pinnarna, men sen tyckte jag att de passade bättre i kransen.
Så en tomte sitter nu där istället, kanske blir det något mer pynt. Om inspirationen infinner sig vill säga, annars så får det bara vara så här. Kan säga att det har kommit mer snö sen bilden togs. Blöt tung snö.....
Hur tänker...
....Busan?
Det var en fråga jag fick av Paula https://paulaz.se/
(i samband med mitt inlägg till minnet av Elvis.)
Hon verkar inte sakna honom allt för mycket. Utan intar hans favoritplatser mer och mer som här i soffan i vardagsrummet där nere.
Hon kräver lite mer närhet av mig, sitter och jamar bredvid tills hon får som hon vill......dvs att jag ska lägga mig på sängen och hon ska först gosa en bra stund innan hon lägger sig vid mitt ben.
Sen efter en stund kan jag smyga upp och fortsätta med det jag höll på med.
För kallt....
....minus 17 grader igår vid klockan 9 på förmiddagen.
Det är så att fingarna vill trilla av då jag knäppt några bilder.
Solen påväg upp bakom grannens garage.
Som tur är så varar inget för evigt....inte ens vintern. Snart vänder det igen.
På eftermiddagen tog jag en bild inne från sovrummet, isande vitt. Idag är det behagliga -5, tvära kast och lederna i min kropp skriker.
I köket
Blommar min Amaryllis för fullt. Minus 17 idag, burr
Hörselskydd...
....jag har funderat på att ha det då jag går och handlar......då kanske jag inte hör på allt som ropar: Köp Mig!
Ja, ja en snögubbe är inte lika julig som allt annat pynt -så den åkte faktikst upp till första advent.
Vi får se när den åker ner i kartongen igen, mycket smidig att packa både upp och ner, kartongen är lite större än en familjepizzakartong så den tar ingen plats då den är ihopfälld. (inköpt på Jula)
Skyltsöndag #343
Två rostiga fåglar i buxbomkransen får bli veckans bidrag till skyltsöndag. Fåglarna har nyligen flyttat in på Skogsliden och det är stannfåglar=).
(fåglarna har jag köpt på nätet https://fyndiq.se/s/?q=rostig%20f%C3%A5gel)
Tack för inspirationen
bästa Anki!
Jag började med att ta fram mormors gamla mortel....ta fram och ta fram den står framme på en bänk i köket, gillar ju bruksföremål. Mortlade svartpeppar och några kryddpepparkorn.
Blandade till färsen och rullade många köttbullar,
det blev ett helt gäng då jag gjorde på 1,5kg färs.
Ska man ändå göra kan man lika gärna göra många. bara
att stoppa i frysen och ta fram vid behov.
Gissa vad vi ska äta till lunch idag!
nya pionsorter...
I början av november grävde jag ner
12 stycken nya pionrötter som jag ville ha i landet runt flaggstången.
Det landet är nu en perennrabatt. Det blir mer och mer perennrabatter på Skogsliden och mindre och mindre med gräsmatta. Men varför ha en massa gräsmatta när man kan omge sig av fina växter.
Lade ut påsarna för att se var jag skulle placera dem.
Tänk att något så oanseligt till rot kan ge så fina blommor i juni/juli.
Har även markerat ut med namnskyltar. I ytterkanten av rabatten är det lavendel och vita solhattar. Idag ligger allt under ett litet snötäcke.
Tack snälla för alla fina kommentarer igår - det värmer.
Till minne av.....
År 2011 det ringer på dörren och utanför står grannens flickor och säger:
-Doris har fått kattungar vill du komma in och titta?
- Nu, säger jag?
- Ja!!!!
Jag släpper det jag håller på med och följer med flickorna in och där finns tre bedårande söta små ullbollar. En grå/vit, en svart/vit och så en röd med lite lite vitt under hakan.
Mitt hjärta smälte där och då. Innan jag gick hem igen så hade jag bestämt mig, den röda skulle få bo hos oss – vår finaste Elvis!
I lite mer är tio år har du ständigt varit vid vår sida.
Du den mest gosiga katt vi haft. Så gott som varje kväll har du värmt upp sängen vid fotändan till mina kalla fötter. Du har legat på min huvudkudde och spunnit en godnattvisa för mig innan du hoppat ner på golvet.
Du har varit välkomstkommitté så fort du hört att vi kommit hem både på cykel och med bil.
Du har varit min hjälpreda i trädgården. Det sista projektet vi gjorde ihop var när du hjälpte till med tyget som skulle bli till baksida på de nya vinteröverdragen till stolarna där ute till dig och Busan.
Älskade Elvis du är så saknad. Varför var du tvungen att ge dig ut på stora vägen?
19/6-2011 -23/11-2021
Sovgott min älskade goding.
